TeamLundVer

Hoppar några jämfotahopp, skakar loss lite och ger mig iväg. Mörkret har fallit, det är stjärnklart och precis lagom varmt för en 5 kilometers runda. Känner att jag kan trycka på rejält, energin bara flödar genom kroppen, musiken dånar i hörlurarna och jag låter tankarna flyta medan benen löper på i en ständigt ökande takt. Det här är livet. Det här är löpning när den är som bäst.. Men nä. Verkligheten kommer ikapp. Det är tunga steg som tar mig framåt, det är en kraftansträngning bara att flytta ena benet framför den andra. Mörkret är så kompakt att jag knappt ser vart jag ska. Jag har givetvis klätt mig lite för varmt för dagen samtidigt som det blåser rakt igenom alla plagg. Det är tungt och överjävligt. Det är löpning som den brukar vara för mig. Nytt PB med en hel sekund (oh joy) och en något butter Nena var det igår. Ikväll blir det gymmet :0) /Nena